Jag måste börja detta inlägg med en disclaimer. Detta inlägg ska inte tolkas som sympatiserade med en viss politisk ideologi eller ett politiskt parti. Det är ett inlägg om kommunikation.
Igår, måndagen den 24 augusti, genomförde statsminister Fredrik Reinfeldt sin hundrade resa som Sveriges Statsminister. Han har rest till stora delar av Sverige och började , med Moderaternas egna ord, med att besöka en skola, polisstationen och ett äldreboende i Ronna i Södertälje. I måndags gav han sig återigen av till Ronne.
Statsministern har, på flera ställen, fått kritik för att ha varit osynlig. Kritiken har visserligen blivit mildare den senaste tiden, men har tidigare varit skarp. Resorna, de 100 resorna, beskrivs här som en av anledningarna till Reinfeldts frånvaro.
– För mig har det varit viktigt att systematiskt resa runt i hela Sverige och lyssna på människors berättelser, säger Reinfeldt själv i ett blogginlägg/pressmeddelande.
Jag tycker att ”Fredriks hundra resor i Sverige” är ett smart kommunikativt tilltag. Det är personligt, svarar på kritik, och ”bortförklarar” statsministerns frånvaro i debatten genom att tillskriva honom ett socialt engagemang. Han är en person med örat mot rälsen, med en fot i Rosengård och en fot i Rosenbad. Som sagt, oavsett vad jag tycker om Moderaternas politik, kan jag ändå beundra strategin. Det är enhetligt, enkelt, passar in bra rent tidsmässigt med upptakten inför valspurten och fick bra genomslag i media. Jag har även för mig att jag såg en Re:tweet av typ @100resor igår men nu när jag letar hittar jag det inte. Tipsa gärna om ni vetom, och var det finns en twitterprofil.
Jag gick i alla fall på det. Utan att rent ut säga att ja, jag har varit osynlig och det står jag för, får Reinfeldt och hans folk in det som ett underbudskap i kommunikationen. Snyggt.
